Almedalsspaning 2014 – 4 heta trender i näringslivet

Så var då 2014 års Almedalsvecka över. En ström av opinionsbildare har redan rapporterat om hur det uppskrivna Piketty-seminariet föll platt, hur Gudrun Schyman lyckades sätta feminismen högst på agendan, hur Alliansen höghastighetstågkuppade Miljöpartiets dag och hur Özz Nûjens vältajmade gratisföreställning lockade mångfalt fler åskådare än samtliga partiledartal. I denna spaning tittar vi istället närmare på fyra heta trender som diskuterades frekvent under näringslivets och finansbranschens Almedalsvecka.

1. Hållbarhetsfrågan integreras i kärnverksamheten och flyttar uppåt i organisationen

En tydlig trend är att såväl näringslivet som finansmarknaden blir alltmer medvetna om att ett hållbarhetstänk inte längre är en ”nice to have” utan är något som måste integreras i kärnverksamheten.  En försäkringsbolags-vd uttryckte under ett seminarium att ”hållbarhet inte längre kan vara ett område som styrs av en miljöknutte – det måste genomsyra hela verksamheten”.

För finansmarknaden kan detta översättas till att ett samhällsansvar måste integreras i kapital- och fondförvaltningen. En tydlig trend i detta avseende är att finansaktörerna tar ett allt större ansvar genom att föra en nära dialog om hållbarhetsfrågor med sina portföljbolag och genom att välja att investera i bolag som har en väl utvecklad intressentdialog och en långsiktig hållbar affärsmodell som skapar värde för både aktieägare, övriga intressenter samt för samhället i stort. Vissa banker har dessutom börjat integrera en hållbarhetsdimension i kraven för att bevilja lån till företag.

2. Kraven på transparens och spårbarhet ökar – sociala mätetal och integrerad rapportering lösningen?

Nära besläktat med hållbarhetsfrågan är samhällets ökande krav på transparens och spårbarhet. Kunder vill i allt större omfattning kunna fatta välinformerade beslut om vilka produkter och tjänster som ska köpas, hyras eller nyttjas – oavsett om det gäller livsmedel eller pensionsförsäkringar. Att företagen är medvetna om denna utveckling märks i att allt fler bolag har börjat inkludera sociala mätetal i sin redovisning, i tillägg till de finansiella mätetalen.

3. Ökad dialog och lättillgänglig kommunikation botemedel mot förtroendeproblem

På lång sikt är förtroende avgörande för ett bolags överlevnad. Under de senaste åren har i synnerhet finansbranschen haft vissa förtroendeutmaningar. Att finansaktörerna är medvetna om dessa utmaningar blev tydligt då aktörer från såväl banksektorn som revisions-, riskkapital- och försäkringsbranscherna arrangerade seminarier om hur förtroendet kan stärkas.

Även om utmaningarna skiljer sig åt i viss mån mellan dessa sektorer så beskrivs både problemet och lösningen ofta på samma sätt: eftersom det rör sig om avancerade och svårförstådda verksamheter måste man som bolag föra en närmare dialog med sina intressenter – oavsett om det rör sig om aktieägare, konsumenter eller intresseorganisationer – och kommunicera på ett sätt som gör att informationen förstås av mottagarna.

4. Allt snabbare teknisk utveckling – en utmaning som löser samhällsproblem?

Betydelsen av den allt snabbare tekniska utvecklingen diskuterades frekvent och ur flera perspektiv – både i politikertal och på seminarier:

  • Ny teknik och entreprenörskap för att lösa samhällsutmaningar och skapa nya framgångsrika företag stod i fokus för ett antal seminarier och lyftes även fram av flera partiledare.
  • ”Jobless growth” är ett begrepp att lägga på minnet och som vi säkerligen kommer höra mer om framöver i takt med att sambandet mellan antalet anställda och marknadsvärde blir allt svagare (Volvo, Ericsson och Electrolux har ett marknadsvärde på 500 miljarder kronor och 280 000 anställda, medan Google, Facebook och Twitter värderas till över 4 000 miljarder kronor och bara har 15 000 anställda).
  • Förmågan att anpassa sig till ny teknik kommer öka i betydelse – både för företag och individer – och en ökad ojämlikhet är att vänta mellan de som lyckas och de som inte gör det.
  • Tillgången till finansiering upplevs idag som ett hinder för många svenska startup-bolag och väntas bli ett växande problem i takt med att den tekniska utvecklingen går framåt.