F&P Quarterly – Hur ska vi ha det med Kina?

Fortsatt tillväxt eller närstående krasch? På senare tid har bilden av Kina som den självklara framtidsmarknaden för svenska bolag ifrågasatts allt oftare. Lika högt som lovsångerna sjöngs för bara några år sedan, lika högt suckas det i dag om nedslag mot utländska aktörer, en vikande fastighetsmarknad och bristande hållbarhetsarbete. Så hur ska vi ha det med Kina egentligen?

För att reda ut begreppen har vi i denna utgåva av F&P Quarterly satt oss ned med Frédéric Cho, oberoende Kinarådgivare och aktuell med nyutgåvan av boken Kina enligt Cho,  för att diskutera läget för svenska bolag i Kina, hur exponering mot Kina påverkar aktiemarknadens syn på ett bolag och hur kinesiska aktörer agerar som investerare och ägare.

Tidigare pekade i princip alla kurvor uppåt, men hur skulle du beskriva läget i Kina idag?

”Även om orosmolnen är betydligt fler idag, finns det fortfarande stora möjligheter i Kina. I viss mån beror detta på hur man betraktar landet. Kina har blivit ett allt dyrare produktionsland, men det innebär samtidigt att det finns en växande medelklass och ett snabbväxande kundsegment som efterfrågar varor med högre kvalitet. För bolag som betraktar Kina som en marknad, snarare än ett produktionsland, kan det därmed finnas goda framtidsutsikter. I Kina pågår också ett medvetet reformarbete där företag satsar mer på kvalitet än kvantitet, vilket också drivs av allt mer medvetna konsumenter”, säger Frédéric Cho.

”Tittar man på de svenska bolag som har varit framgångsrika i sina Kina-satsningar, så finns det mycket som talar för att de även fortsättningsvis kommer se en positiv utveckling. Bolag som Sandvik, Atlas Copco, SKF, Elekta och Gambro har alla arbetat konsekvent och långsiktigt och har varit på plats tillräckligt länge för att kunna hantera eventuella förändringar i marknadsförutsättningarna. De här bolagen har också produkter som är att betrakta som “state-of-the-art”, vilket Kina kommer att efterfråga i allt större utsträckning.”

”I jämförelse med framväxande kinesiska konkurrenter har svenska bolag dessutom en fördel i erfarenheten av att verka på en internationell marknad. Detta skapar möjligheter att komma in i det snabbväxande kinesiska segmentet som efterfrågar varor med högre kvalitet genom att identifiera antingen partners eller uppköpskandidater som är i behov av den internationella erfarenheten.”

Hur betraktar aktiemarknaden exponering mot Kina som en faktor i bolagsanalysen?

”På längre sikt går marknadens syn på Kina i cykler. Just nu är synen på Kina något pessimistisk, drivet bland annat av en fastighetssektor med överkapacitet och tendenser till fallande priser. Detta kan också komma att bli en börda för det kinesiska banksystemet. Det finns även frågetecken kring den inhemska politiska situationen, med förändringar inom kommunistpartiet, och den geopolitiska rollen med relationerna till inte minst Japan och USA.”

”Det finns dock en viss risk för att aktiemarknaden lägger för stor vikt vid utmaningarna på makronivå och därmed missar möjligheterna på mikronivå. Jag tror det handlar om att analytikerna måste lära sig att analysera Kinas utveckling på två plan. Makroutveckling är en sak, utveckling på bolagsnivå en annan.”

En faktor som analytiker och förvaltare i allt större utsträckning väger in i sina bedömningar är bolagens hållbarhetsarbete. Hållbarhetsdimensionen är också svår att undvika när man talar om Kina som marknad och produktionsland. Hur ska utländska bolag med verksamhet i Kina förhålla sig till detta?

”Som företag har man inget annat val än att bli bäst vad gäller hållbarhet. Man måste vända på alla stenar i hela kedjan och ha koll på att leverantörer, producenter och agenter agerar på ett juste sätt. Svenska företag måste kunna ge bra svar i alla led. Det är en utmaning, men samtidigt ligger många svenska aktörer redan långt fram i detta avseende.”

Kina har gått från att vara ett land som tar emot utländska investeringar till att idag vara trea i världen vad gäller utgående investeringar. Med ett allt större utåtriktat intresse från Kina – hur agerar kinesiska aktörer som investerare och ägare?

”Något förenklat kan man säga att det finns två grupper av kinesiska investerare – en bevandrad och internationellt erfaren grupp och en grupp som snarare är ute på troféjakt än ett ansvarstagande ägarskap. Bland den första gruppen finns de statliga investeringsfonderna CIC och SAFE, som köper mindre poster i utländska bolag då det ger en god avkastning och goda möjligheter att lära känna bolagen. Ett annat exempel är Geely och dess köp av Volvo. Även om det går att se som en trofé, är Volvo av så stor betydelse – både för bolaget och för ledningen i Peking – att allt annat än ett långsiktigt ansvarstagande är uteslutet.”

”Bland de mer oerfarna kinesiska investerarna kan det ibland vara ett problem att de tar seden där de kommer ifrån – man är van vid full kontroll genom ett hundraprocentigt ägande och kan i vissa fall lida av fartblindhet, orsakad av den höga kinesiska tillväxten. De kinesiska bolagen blir dock allt mer förstående, så ett scenario där vi ser allt fler affärer med kineser på köparsidan är troligt.”

Går det att dra några slutsatser om hur marknadens syn på ett bolag påverkas av att ha kinesiska investerare i ägarbasen?

”Det är fortfarande relativt ovanligt att kinesiska investerare köper betydande poster i noterade utländska bolag. Det är därmed svårt att dra några allmängiltiga slutsatser. Vi kan dock se att denna typ av affärer blir allt vanligare, så frågan kommer bli mer aktuell med tiden. Som ett exempel kan nämnas att Dongfeng köpte en betydande post i Peugeot tidigare i år, utan att marknadens syn på bolaget har förändrats i någon större utsträckning.”